tisdag 8 januari 2013

tisdagstankar @ work


jobbelijobbar. allt jag kan faktiskt. vilan under jul och nyår har gjort gott och jag har massor att göra och får faktiskt även massor gjort. det är ett nytt flow som går kanon. jag är ändå galet trött. sov lite mindre än 4 timmar TOTALT i natt. först hostade sofie, sen hostade jag, sen sov jag lite, och så hostade jag igen och så ringde klockan 5.50 och jag var typ DÖD.

första dagen på dagis (jovikallardetdagisochinteförskolan) efter julledigt idag för barnen. första dagen ever för min lilla dotter på avdelning för större barn. hade försökt packa med mig allt som kunde tänkas behövas. åkte i några centimeter nysnö till dagis och maken lämnade in sonen på hans avdelning, sofie o jag gick in på hennes. allt nytt.
dottern har vart där på överinskolning förra året men jag hann aldrig dit mellan sjukhusbesök, försök att sköta ett jobb osv. vi såg oss omkring. morsade på fröknarna (jovikallardetfröknarintepedagoger). rabblade ur mig på 3 minuter vad sofie är för typ, angående blöja/toa, sova/inte sova, hämta/lämna osv…
sen vinkade vi och jag åkte till jobbet. gick bra. bättre än väntat.

jobbet går som sagt oxå bra. allt känns annorlunda. undrar varför.
har hänt mkt, kollegor som slutat osv så kanske det. i 9,5 år har jag vart här nu. med avbrott för perioderna hemma med mina små älsklingar – som säkert uppgår till en sammanlagd tid av 3 år med mina sjukskrivningar och allt. men för 9,5 år sedan började jag här. vi fick besked idag om mer ändringar.

min “att-göra-lista” är lång. både på kontoret och i hemmet. jag vill, vill, vill och vill.
så mkt. jag har bilder framför mig hur saker ska se ut. i framtiden. snart.
jag har bestämt mig för att inte stressa om saker. hur går det? man får se.
jag är rädd för vad som kan hända. rädd att inte få må bra. rädd att inte klara av det jag vill. lättare att nå mål om man sätter dem lågt. problemet är bara att när man sätter mål lågt så skulle det ju bli så lite gjort om man inte hann mer. har ni sett på “arga snickaren”? när han den där som ska va arg går runt och förklarar för folk hur lång tid saker faktiskt kommer ta att få iordning huset. 10 år… 10 år kommer det ta för er… vem sjutton vill tänka så – då kan man ju lika gärna ge upp och sluta? man vill väl ha det mesta gjort så snabbt som möjligt och då är väl 10 år så oaktuellt som nåt kan bli? men vill man orka/mäkta med så får man ta det på den nivån. allt som är till det bättre sen är ju bara ett +.

planerna är fler än att-göra-punkterna. planer och planer – drömmar kanske jag skall nämna dem som. jag har tankar på inredning, städning, saker att sy, motion, saker att göra osv. samma på jobbet – sånt jag önskar få gjort, hur det skall se ut när det är klart och hur bra allt skall skötas. för att komma dit kan jag tänka mig att hela 2013 behövs. den som lever får se. mina ambitioner är höga och min inspiration är på topp. återstår att se hur länge bara ;-)

i morgon fyller min lilla-plutt-son 5 år. FEM galna år har gått. dem kan vi skriva om i morgon kanske? ha det – nu ska jag jobba.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar